|
|
|
Tryckfrihet och yttrandefrihet
Tryckfrihet innebär enkelt uttryckt rätten att fritt yttra sig i tryckta skrifter, t ex i böcker och tidningar. Tryckfriheten utgör en form av yttrandefriheten. I internationella deklarationer och konventioner har man velat skapa särskilda garantier för yttrandefriheten, men har inte särreglerat tryckfriheten. I stället har yttrandefriheten reglerats genom generella stadganden i exempelvis artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948 och artikel 10 i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna från 1950. I Sverige däremot är tryckfriheten grundlagsreglerad sedan 1949. Med tryckfrihetsförordningen, TF, som förebild i möjligaste mån, antogs år 1991 yttrandefrihetsgrundlagen, YGL. Genom TF och YGL har därmed de viktigaste massmedierna fått en utförlig grundlagsreglering. Tryckfrihetens syfte är enligt TF 1 kap. 1 § andra stycket att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. Rent kommersiell reklam regleras emellertid inte av TF. Yttrandefrihetens syfte enligt YGL 1 kap. 1 § andra stycket är att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. Ansvar för tryckfrihetsbrott utkrävs i varje särskilt fall endast av en person. I första hand vänder man sig mot den som står brottet närmast, i allmänhet författaren eller den ansvarige utgivaren. Krav på skadestånd p.g.a. tryckfrihetsbrott kan framställas mot andra personer utöver dem som kan åtalas för själva brottet.
|
|