 |
||
 |
||
   |  |  |
|
||
 |  |  |
|
||
 |  |  |
|
||
 |  |  |
|
||
|
Svenska Förläggareföreningen
Drottninggatan 97, 113 60 Stockholm
Tfn: 08-736 19 40
Fax: 08-736 19 44
E-post: info@forlaggare.se
Org. nr: 556068-0091 |
||
KULTURMOMS PÅ BÖCKER
|
|
|
|
|
|
|
Kulturmoms på böcker Omsättningsskatt på böcker införs I Sverige infördes den indirekta generella omsättningsskatten på alla varor och tjänster 1960. Vid införandet var skattesatsen endast 4 %, det var ett av skälen till att man ansåg att den inte skulle hämma bokförsäljningen nämnvärt. Böcker ingick alltså från början, till skillnad från dagstidningar som undantogs. Ett väl underbyggt förslag om att även böcker skulle undantas förelåg men förslaget föll med knapp marginal. Vid införandet uttalades det i riksdagsbehandlingen att frågan om skattebefrielse för böcker skulle tas upp igen om procentsatsen i framtiden skulle höjas. Så skedde egentligen aldrig. De motioner som under åren tagit upp frågan om en sänkning eller ett slopande av momsen på böcker har alltid avslagits. Den 1 januari 1969 ersattes omsättningsskatten, omsen, med en s k mervärdesskatt, moms. Vid införandet sattes nivån till 10 %, men nivån höjdes redan efter ett par år till 15 %. Skillnaden mellan omsättningsskatten och mervärdesskatten var att den senare omfattar samtliga led i produktions- och distributionskedjan och att den utgår oavsett till vem eller för vilka ändamål omsättningen sker. Skattereformen 1990-91 breddade basen för mervärdesskatten ytterligare. Principen var att skattesatsen skulle vara enhetlig och generell, undantagen skulle vara så få som möjligt. Lagen som trädde i kraft 1 januari 1991, saknade regler om reducerade skattesatser och flera undantag togs bort. Den 1 januari 1992 infördes en reducerad skattesats på 18 % på livsmedel, servering, transport i skidliftar, resor samt hotell och camping. Under åren därpå gjordes vissa justeringar avseende omfattningen och nivån för de reducerade skattesatserna. Den 1 juli 1993 infördes 12 %-nivån för hotell och resor, och den 1 januari 1996 infördes 6 %-nivån för dagstidningar. Samtidigt sänktes livsmedelsmomsen till 12 % . (18 %-nivån togs bort och under åren fram till 1996 fanns nivåerna 25, 21 och 12 %.) Den 1 juli 1996 belades biobiljetter med 6 % moms, och den 1 januari 1997 infördes 6 % moms på bl a upphovsrätt. Tidigare hade dagstidningar haft 0 % moms och upphovsrätter varit undantagna från beskattning. Ett system med en allmän nivå och två reducerade nivåer är därmed etablerat i Sverige. Redan vid införandet av momsen 1969 kunde beskattningsvärdet reduceras till 60 respektive 20 %. Fr o m 1996 har den allmänna nivån legat på 25 % och de två reducerade nivåerna på 12 respektive 6 %. Kulturmoms på böcker införs Den 12 december 2001 beslutade riksdagen att sänka momsen på böcker – och tidskrifter – från 25 % till 6 % fr o m 1 januari 2002. Därmed ingår också böcker i den grupp varor och tjänster som har kulturmoms. Bland de produkter som fick den låga momsen, 6 %, ingår förutom böcker även broschyrer, häften, tidningar, tidskrifter, däribland kulturtidskrifter som inte redan är undantagna från mervärdesskatt, bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, noter och kartor samt vissa program och kataloger. Dessutom kassettband eller annat tekniskt medium som i tal återger innehållet på en sådan produkt. (Då texten exakt återges i form av uppläsning.) Även talprodukter innehållande uppläsningar av böcker och tecknade tidskrifter för barn samt andra varor som genom teckenspråk, punktskrift eller på liknande sätt gör skrift eller annan information tillgänglig för personer med läshandikapp. Rikdagens beslut genomfördes med den kulturpolitiska motiveringen att bokmomssänkningen skulle leda till lägre konsumentpriser, ökad försäljning samt ökad och breddad läsning. Det ett av skälen till att regeringen den 10 januari 2002 beslutade att tillkalla en kommission med uppgift att följa och granska prisutvecklingen på böcker, tidskrifter m m efter momssänkningen. Kommissionen fick bl a i uppdrag att verka för att ”åtgärden får fullt och bestående genomslag i det pris som konsumenten betalar för böcker, tidskrifter m m. Ett mål är att läsandet skall öka i alla grupper.” Effekterna av bokomssänkningen Efter 18 månader med låg bokmoms kan följande konstateras: Sänkt konsumentpris på böcker Svenska Förläggareföreningen har tillsammans med Temo, 100 bokhandlar och 6 bokklubbar mätt konsumentprisutvecklingen mellan oktober 2001 och oktober 2002. Undersökningen visar att hela bokmomssänkningen gått vidare till konsument både i bokhandeln och i bokklubbarna. För bokhandelns del hade priserna sjunkit 15,9 % och i bokklubbarna med 20,4 %. En sänkning av mervärdesskatten från 25 till 6 % innebär en sänkning på 15,2 %. SCB har fått regeringens uppdrag att under tre år följa bokprisernas utveckling bl a i bokhandeln och i bokklubbarna. Resultatet från SCBs mätning har hittills publicerats i två rapporter, Bokpriskommissionen våren 2002, och hösten 2002. Båda undersökningarna, Temos och SCBs, visar att bokhandeln generellt sett sänkt sina priser fullt ut medan bokklubbarnas sänkning i SCBs mätning generellt sett visar sig varit något mindre, dvs. sänkningen motsvarar inte det utrymme som bokmomssänkningen givit utrymme för. Skillnaden mellan resultatet i de två underökningarna när det gäller bokklubbarnas försäljning beror troligen på mätmetoden, att expeditionsavgifterna inte tagits med i Temo-underökningen och möjligen att medverkande bokklubbar och titlar i Temo-undersökningen är mindre än i SCBs undersökning. Sammantaget ger dock de båda undersökningarna klart besked om att hela fördelen av bokmomssänkningen generellt sett gått vidare till konsument. Ökad bokförsäljning hos förlagen, bokhandeln och i bokklubbarna Redan på ett tidigt stadium stod det klart att bokförsäljningen hos återförsäljarna ökade kraftigt. Ökningen slog igenom generellt, och beräkningar som gjordes visade att den låg mellan 20 och 40 % i bokhandeln. Även bokklubbarna kunde på ett tidigt stadium rapportera om en ökad försäljning per medlem. Bokmomssänkningen marknadsfördes intensivt till kunderna i bokklubbstidningarna, liksom till bokhandelns kunder i butikerna. Svenska Förläggareföreningens branschstatistik för 2002 har nyligen färdigställts. Även den visar att förlagens försäljningen till återförsäljare ökat kraftigt efter momssänkningen, totalt sett med ungefär 16 %. Försäljningen till bokhandeln och grossister ökade med hela 18 %. Så snart momssänkningen blev känd ökade förlagens införsäljning till återförsäljarna, till bokhandeln och, inte minst, till varuhusen. Detta skedde alltså redan under hösten 2001. Ökad och breddad läsning Ännu är det för tidigt att säga om bokmomssänkningen har haft eller kommer att få någon betydelse för läsningen. Allas önskan är förstås att den ökade spridningen, ökat antal böcker som är i cirkulation bland befolkningen, skall leda till ökad och breddad läsning. Sannolikheten är stor att en sådan effekt finns, men det är svårt att mäta hur stark den är. Ett förstärkt fokus på böcker i samhället, låga priser och många försäljningsställen borde dock vara en garant för ökad läsning. Från branschhåll har vi hela tiden påpekat att en bokmomssänkning i sig inte omedelbart kommer att kunna visa sig leda till klart breddad läsning. För det krävs fortsatta läsinsatser. Sammanfattningsvis kan man utan tvekan säga att sänkt bokmoms varit en mycket lyckad reform. Den gynnar alla led i bokkedjan, från författare till konsument. Den gynnar samhället som helhet genom att befolkningens möjligheter till läsning, bildning, förkovran etc. underlättas. |